Köttbullar till Jul! [Femsylt]

Köttbullar, i havregrynsregn
Den smet, gav ingen vittring av rundhet
Dofter som lockar till dans ner vid strandkanten
Briserar som frostrosor i nästäppans bakvatten
Kvar finns bara, endast, ett
Köttbullar i ett havregrynsregn

Köttbullar i ett sillspadshav
Vi bygger en ark utav Janson och korv
Skyddsvallar faller i en senapsmonsun
Hur skall den gô skinkan klara sig nu?
Överväg hopplöshet, drick ur en överflod
Köttbullar strandsatta på en brunkålsholm

Köttbullar, i havregrynsregn
Förfina, förbättra, reducera nån mängd
Det är alkemi – ändra smet till ett klot
Kryddpeppardofter som sjunger sitt hopp
Nästa år står så årets holmgång
Köttbullar i en ströbrödsstorm

Ytspänning [d030]

så irriterande (smått surrande) det är att flyta runt, knappt över ytan
under strömmen
ut mot de djupa vattnen där allt riskerar att drunkna. tappar kontroll
över livet
allt flyter runt i stråk av växlande temperaturer och bärförmåga
högt tryck
vilken dans, den ser så inövad ut, som om alla spelar roller
låg nivå
lagar på en sådan grundläggande nivå att de knappt ens registreras

det är så vackert här. det är så skräckinjagande tomt
under livet
en värld fylld av vibrationer och ekon
över strömmen
skimmer, som dimma, över vattenspegelns hinna
lågt tryck
bilder som förlorar sin sammanhållande integritet
hög nivå
förvirring är ett förunderligt tillstånd

Tacksam för allt!/Trippelnöt (M.U.H.I.) [Fyrsylt]

Ge mig öl istället för blommor
Whisk(e)y istället för kort
Ge mig musik på min dag, inte blommor och blad
Film istället för schampo

Ge mig nått gott, jag kan äta opp
istället för nått jag har på mig
å om du ger mig en peng får du komma igen
nästa år när jag fyller mera!

Viral symfoni [d029]

Giftig musik, eroderande virus
rad efter rad efter rad med små saker
en dansande virvlande parad med sänglinne
ett destillat av potatis och ruttnande blommor

Detta är inte lycka, bara lättnad efter utnötning
för att bryta bort saknaden av det naturligt vackra
en grå labyrint i kal stel sten och betongreflektioner
förstärker känslan av studsande ekon av liv utan riktning

Spökljus, falskt solljus, förförande vågor av apatiska höjder
en gravstod för något sedan länge glömt som aldrig borde förlorats
insjunkna ögon hälls oseende över rad efter rad efter rad med små saker
utan märkning av tid, inga sparade tillstånd. Ingen förändring från natt till dag

En omstart, en uppstart, ett sista försök att tränga igenom tjära tjock som cement
En svanesång från en sjudande massa av psykos. En kodad fyr, en sista viral symfoni

Avsides [d028]

Parallell men sällan överlappande
ensamma tillsammans
I en dans som alltid ändras
parallellt sinsemellan
Miltals skilda
bara millimetrar ifrån